Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för kandidaten — fruns ord — och han
synes uppmuntra henne. Men nu är det
sjuttonåringens plikt att hämnas, hvad hen-
nes väninna måst lida för den intrigauta varel-
sens skull. Kandidaten får icke bli guver-
nantens offer.
Sjuttonåringen inviges i alla koketteriets
konster, och hon ser allt genom vänskapens
och själfuppoffringens töcken. Lätt — ack!
hvarför så lätt? *— blir den unge herrn hen-
nes ödmjuke slaf och tillbedjare. Linjerna
kring guvernantens mun bli så skarpa och
hennes ögon så hatfulla. Så kommer kata-
strofen : Kandidaten framstammar sin kär-
leksförklaring — ja, ni minns ju.
Han reser. Guvernanten är slagen, den
äkta mannen afväpnad på ett håll. Han är
generande ensam, frun sysselsätter sig lif-
ligt med sjuttonåringen.
Nu vet ni. Intet behöfver ju tilläggas.
Jag har nu endast en fråga att göra eder.
Säg mig, kom jag, vilseledda, en gång emel-
lan er och den bedröfliga skepnad, jag i går
mötte på gatan, f. d. guvernanten? Hade väl
denna fattiga gamla gumma nu kunnat bära
ert berömda namn, varit härskarinna i ett
rikt hem (djupare törs jag ju icke gä) om
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
