Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro era bruna lockar, blåsipporna era blåa
ögon, hvitsipporna er förtjusande oskuld och
de gula sipporna — själfva våren — era
sjutton år. Ja tänk, så det kan bära till,
att gubbstuten går och bär på detta svär-
meri än i dag.
Om jag minns, jag! Men icke skorna,
bara de små fotterna — så små, att de stun-
dom okynnigt kröpo ut, trots de svarta si-
denbanden, som korsade sig öfver den hvita
strumpvristen. Icke krinolinen, men den
lätta gången, som kom barégekjolen att dansa
fram som en graciös ballong öfver gräspla-
nerna. Och icke garibaldiblusen, men den
unga barmens täcka rundning — icke schä-
ferhattens skära rosor, men kindens. Åh, ni
var för söt!
<*
Och det förgångnas makt är så stor.
Vi se blott de stora dragen däri, förnimma
en återklang af de starka sensationerna: kär-
lek, smärta, brottet, godheten o. s. v. Men
det lilla, det obetydliga, det tråkiga, det som
uppfyller tomrummen mellan viktigare pas-
sus i tillvaron — det håller sig alldeles borta
från minnets gård, och därför blir detta så
ofta vår själs käraste tillflykt.
Det är endast er, elak och söt som ni
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
