Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet om, ätt de verkligen lefvat med hel glädje
och hel sorg, och jag skall gärna uppge min
ensamhet. Men att bli en af de många med
lånade fjädrar, tilltalar mig inte. Jag har
tyvärr grubblat mycket mera än tänkt och lärt
på sista tiden, men jag skulle vara dig så
tacksam, Börje, om du ville tala litet med mig,
ge mig några utgångspunkter.»
»För hvad?»
»Något stort, allmänt intresse. Jag ville
finna något opersonligt, rent af en vetenskap —
ja, skratta intei — jag vet nog, hur olärd jag
är och hur få förutsättningar jag har att fördjupa
mig i en död kunskap, men om du ville, kunde
du göra den lefvande för mig.»
Hennes ögon strålade varma och bedjande
emot honom, och hennes fina, oregelbundna
ansikte fick färg alldeles som förr, när de i
sina samtal gått bort från sin närmaste nästa
och känt lifvets mäktigaste pulsslag — genom
samkväm med goda böcker och bildande tankar.
Dessa diskussioner hade upphört af sig själfva
efter giftermålet. Börje hade ej ens föreställt
sig, att det kunde vara annorlunda. Förr hade
han kommit till de båda ensamma kvinnorna
i det lilla gröna huset för att där få njuta
dagens vackraste och bästa stund, fylld som
den var af ljus längtan mot det mål han satte
så högt: en intelligent kvinnas fria kärlek.
Hon, den ranka, stolta Elsa-Maria skulle bli
hans utan att böjas af konvenansens menings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
