Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fortsatte sin väg, men i backsluttningen
mötte hon ändå en hel skara sommargäster,
mest damer i lysande, fräscha toaletter, så
tilltalande, att man glömde bort att se efter,
hvem som bar dem. Klädningarna spatserade
som oklanderliga lefvande mannekiner framåt
gatan, och hattarna sutto charmant på
buck-liga frisyrer. Att det var människor inom
detta utsökta luxiösa fodral, tänkte man föga på.
Elsa Maria kände igen fru Megdal. Hon
var helt och hållet hvitklädd och betydligt
enklare än de andra. Det fanns något rent
och flärdfritt i hennes friska ansikte. Man
fick lust att stryka öfver kindens fina rundning
och säga henne något smeksamt.
När dessa glada främlingar med sprittande
tonfall ut ifrån världen passerat Elsa-Maria,
kände hon plötsligt en svidande tomhet, en
dof längtan efter att kunna stå midt ibland
dem, bekymmerslös som de, med deras
förmåga att mäta rågade mått af liten lycka och
kalla den stor.
En annan gång skulle hon följa med dit
upp i vimlet, om Börje bad henne. Hon hade
ju känt, att ensamheten i det nya hemmet
på det gamlas grund var outhärdlig. Hon
hade till och med varit frestad att säga det
till Börje i kväll, när de stodo vid
kyrkogårdsporten, att hon måste ha en lefvande varelse
att hämma ödsligheten med, men hon betvang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
