Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stannade utanför det egna hemmets tröskel utan
listade sig in i jungfrukammaren. Hon beskref
uppskakande husliga scener, där hon ständigt
dragit det kortaste Strået, därför att hon
saknade behärskning och förslagenhet. Men det
var, trots allt, ingen upprifvande lidandets
historia hon delgaf; hon hade aldrig dykt så
djupt i sorgen, att hon nått dess botten, och
hon erkände, att hon nog tänkt lefva
tillsammans med sin mångfrestande löjtnant, om inte
släktingarna så energiskt motsatt sig det och
påyrkat skilsmässa.
’Vårt afsked var så vackert,’ sade hon
som hade hon talat om riktigt utsökt
begraf-ningskonfekt. ’Jag skall aldrig glömma, hur
upprörd Ernst var, men nu . . . nu får jag ju
inte tänka på honom längre.’
Signe Megdal söker sig en man, och så
pass mycket har hennes äktenskapskonkurs
lärt henne, att hon nu vill finna ett pålitligare
exemplar af pretendent. Hon har ju också fått
inblick i kärleken och anar att den kan ha
större mått än hvad hennes eleganta
sjurumslägenhet vid Strandvägen rymde.
Jag vill inte använda det gängse uttrycket:
hon är farlig för min lycka. För det första
har jag ingen lycka, endast lyckomöjligheter,
och för det andra kan ingen vara farlig, om
ej önskan och håg redan gått i förväg.
Är det så med Börje? Jag vet det inte.
Sommaren ha gjort oss mera främmande för
6. — Kuylenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
