Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänder, och i nästa ögonblick ser man de två
gamla damerna med högt upplyftade kjolar,
guppande chignoner och askbleka kinder skutta
ut ur rummet och snart därpå äfven ur huset.
Men nu har Anna fått tag i sin Pedro, och
eftertryckligt bannande honom, ser hon samti-
digt afbedjande bort mot faster Ebbas soffa.
Men hon tror inte sina ögon. Faster Ebba
sitter tillbakalutad mot dynorna och biter i näs-
duken och är mörkröd under sina bemödanden
att dölja sin skrattlust — och säkert skulle hon
icke ha lyckats, om icke skrattlusten uppblan-
dats af en smula förargelse öfver de sönder-
slagna porslinspjeserna.
”Gamla fruntimmer äro ena riktiga fån”, sä-
ger Anna föraktligt och uppm untrad af fasterns
uppsyn.
”Inte alla”, rättar faster Ebba strängt.
”Dessutom glömmer du, att dessa gamla flickor
växte upp under förhållanden helt olika dina
egna och lefvat sitt lif annorlunda än hvad jag
hoppas du kommer att göra.”
”Men ändå, fäster, att så mista all besin-
ning för en stackars tupps skull.”
”Du hörde ju, att de trodde det vara något
annat, som flaxade om öronen på dem”, sva-
rade faster Ebba och drog åter på smilbandet.
Anna funderade ett ögonblick,
”Gamla karlar tappa ej så lätt hufvudet”,
sade hon omsider, ”och äro ej så lättskrämda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
