Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E tt doft buller ocb ett best vrålande skräm-
de i detsamma upp de båda flickorna och
kommo dem att samtidigt blicka upp mot än-
gen. De hade gått och sett ned i vattnet, den
ena så upptagen af a tt berätta och den andra
af att höra på, att de ej m ärkt en hop nöt-
kreatur, som en landtm an släppt ut att taga
motion på ängen efter vinterinneståendet och
fröjda sig åt det vackra vårvädret.
Och fröjdade sig gjorde de. Alldeles yra
af glädje öfver friheten och halft förbländade
af solljuset, skuttade de omkring åt alla kanter
och kommo slutligen ”kesande” med svansarna
i vädret rakt emot våra lustvandrande flickor.
Ännu voro de långt borta, och Anna sade
lugnande till den uppskrämda M aria:
”Det är nog endast kor, och de äro ej far-
liga. När de komma närmare hojta vi åt dem
och då vända de om.”
Men i detsamma tvärstannade anföraren för
den glada skaran, satte framklöfvarna stram t i
backen, reste upp hufvudet, gaf upp det förra
hesa vrålandet, som uppskräm t flickorna, och
såg misstänksamt rätt framför sig, medan hj or-
den bakom honom dels stannade, dels sking-
rade sig åt andra håll.
”Jesus, det är tjuren”, hviskade Maria med
likbleka läppar.
”Stå alldeles stilla”, sade Anna. ”Kanske
vänder han om igen.”
Men nu hade den rekognoscerande tjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
