Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom hög tid, att de plumsade i, ty tjuren än-
drade nu taktik.
• Då han såg dem vända ryggen till och
stiga ut i vattnet, kastade han ilsket med huf-
vudet, vrålade och lade i väg som om det gällt
en kapplöpning — hvilket det ju på sätt och
vis äfven gjorde.
Kommen till vattenbrynet stannade han
tveksam, men tänkte förmodligen: ”Kunna de,
så kan väl också ja g ” — och som en orädd ba-
dare gaf han sig i med ett skutt.
Då flickorna gått så långt ut i vattnet som
till några albuskar, där Anna af gammalt visste
att den öfversvämmade ängsstranden slutade
och älfvens vasskant tog vid, ansåg hon att de
kunde stanna, och hon vände sig om för att
se, om tjuren stannat vid vattenbrynet, såsom
hon tagit för afgjordt att han skulle göra.
Men just i det ögonblicket hade ilskan ta-
git öfverhand öfver alla betänkligheter hos tju -
ren, och med ångest såg Anna sina förhopp-
ningar ramla, då besten med värre vrålande
än någonsin plumsade i det forsande vattnet.
Visserligen tycktes dess kyla ett ögonblick öf-
verraska honom, och Anna hämtade andan, men i
nästa ögonblick klef han på, modigare och ar-
gare för hvart steg.
Kanske mindes han se’n föregående år lika
väl som Anna, att det endast var en ljuflig
äng med löften om fagra blomster och smak-
ligt gräs, som han trampade på, och att vattnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
