Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serade honom sådan hon var i allt fall, och han
heslöt att lära känna henne i botten.
Han skulle just till att säga något, då han
fick se Anna luta sig fram i fönstret och med
ett helt och hållet förändradt ansiktsuttryck,
gladt och hjärtligt hälsa utåt.
H ar du bekanta i den lilla stugan här
midt emot”, frågade han förundrad.
”Där bo mina enda vänner.”
”Så — så. Nå men, faster Ebba då och
Gunlög och alla de snälla mostrarna och tan-
terna — äro de kanske ej dina vänner?”
Nej, morbror Axel. Gunlög finner mig
ryslig en plåga för henne — och så tycka
alla andra med. Och faster Ebba hatar mig,
sedan jag blef henne påtrugad i stället för
Gunlög.”
”Du öfverdrifver! Mitt kära- barn, du öf-
veidrifver”, utbrast morbror Axel förskräckt.
Anna, rädd att han skulle tro, att hon ve-
lat beklaga sig, utbrast m untert:
”Men sa har jag i stället en ofantlig tur
hos alla smågossar. De se upp till mig, och de
tillgifnaste bland dem påstå, att styfvare flicka
finns ej i hela världen”, tilläde hon skrattande.
Morbror Axel satt tyst, undrande om det
verkligen kunde förhålla sig så, som hon sagt,
och beslöt utforska förhållandet.
”Hvad heta då dina vänner här midt emot,
och hur har du blifvit bekant med dem?” sade
han sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
