Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna berättade nu med omedveten patos
Marias lilla vackra historia, och morbror Axel
syntes mycket rörd.
”Och nu fortsätter du att besöka hennes
m or?”
”Ja, morbror Axel. Jag har lärt lille Björn
läsa och gläder mig mycket åt att i en snar
fram tid få taga lilla Elin om händer. Jag äm-
nar göra henne till en sådan som jag själf —
ja g är viss om att Maria skulle ha gillat detta.
Hon höll af mig sådan jag var”, tilläde hon
och såg frågande på m orbror Axel, oviss om
äfven han skulle gilla detta.
Men han satt i tyst begrundande — öfver
henne själf.
”Ar du en spiskatt?” frågade hon, sedan
de suttit tysta sålunda en stund.
Han betraktade henne öfverraskad.
”Jag m enar”, sade hon skrattande åt hans
förvånade uppsyn, ”om du är en sådan där frys-
kyckling, som skyr frisk luft och kältar på
drag. Annars skulle jag föreslå, att vi nu taga
en promenad, före tedags.”
”Det är jag med om”, svarade morbror
Axel lifligt.
Då faster Ebba uppvaknade ur sin ljufliga
slummer, hade månen runnit upp och öfvergjöt
det vintriga landskapet med det fagraste skim-
mer. Från sitt fönster kunde hon se två glada,
uppsluppna varelser träda fram ur parkdunklet
och närma sig huset. Det var morbror Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
