Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner, och med oro frågade de sig nu, om de
kunde göra en verklighet af denne persons
glada förhoppningar. Den unge mannens drag
ljusnade först.
”Allt blir bra, Anna — jag känner det på
m ig”, sade han innerligt.
Hon drog en djup suck som om en börda
blifvit lyftad från hennes unga skuldror, men
sedan trängde tanken på den kära öfverrask-
ning, som förestod morbror Axel, allt annat i
bakgrunden. Okonstladt stack hon sin arm un-
der den unge mannens och drog honom ifrigt
med sig.
’”Tag tre trappsteg i sänder! Jag gör det
alltid, när jag har brådtom ”, sade hon andlös,
och leende följde han uppmaningen.
Återseendet mellan far och son var myc-
ket ömt. Finkänsligt ville Anna draga sig till-
baka medan de utbytte sina förtroenden, men
det tilläto de ej, och hon satte sig då stillati-
gande vid fönstret och blickade ut öfver det
lilla blomsterparadiset där nedanför, men ifrigt
lyssnande till de två förtroliga rösterna borta
ifrån soffan.
Nära på en timma förflöt sålunda, men se-
dan kom Edgar bort och slog sig ned på den
lediga stolen midtemot henne.
”Se så, Anna, nu är det vår tu r”, sade han.
”Hvad tror du — vi kunna ju blifva riktigt
goda vänner, eller h u r?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
