Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yiktor väntade henne på uppgifven tid och
plats.
De hamnade snart inne på ett konditori,
där de slogo sig ned bakom en af de japane-
siska skärmar, som delade det stora rumm et i
små grottor, med brokiga, äfven japanesiska
parasoller till tak, och sedan Yiktor gjort sin
rekvisition vid disken, gaf Gunlög luft åt sitt
betryckta sinne.
”Jag finner det oförsvarligt af dig att stanna
en dag längre hos den gamla fågelskrämman”,
sade han, då hon slutat. ”Blir hon sjuk, så har
du ingen skyldighet att vårda henne. Hon har
alltid varit nedrig emot dig, och du, så klen,
så ömtålig, får inte utsätta dig för nattvak och
sinnesskakningar. Ack, Gunlög hvarföre inte
komma ut till oss! Mamma och flickorna ha
nu kommit hem från sin brunnsresa och skola
taga emot dig med öppna arm ar.”
Gunlög svarade ej genast, ty uppasserskan
satte i detsamma för dem deras chokladkoppar
bräddade med läckert gräddskum, och medan
V iktor kritiskt granskade skålen med bakelser,
öfverlade hon med sig själf, om hon skulle
meddela honom något om juvelsmycket.
Men icke ens till honom kom hon sig före
med ett förtroende i denna grannlaga sak. Det
borde helst se ut som om hon ej vetat något
om hur faster Ebba ärnade visa sin erkänsla,
eller åtminstone som om hon ej fästat afseende
härvid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
