Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillåtelse att lemna sängen och — oh! Gud, jag kunde
icke stå ut med att se, hur förändrad han var.”
Isa ryste. Hennes sista minne af honom var ett
blått, uppsvälldt ansikte, en snedvriden mun, stirrande
ögon och krampaktigt stela lemmar.
”Han skall repa sig”, sade hon hoppfullt och
log ömt vid minnet af den vackre man, som fängslat
hennes hjärta.
”Oh, men att se honom sådan nu! På hufvudet
stod han hvar morgon i sitt tvättfat, hvari isbitarna
alltid måste skramla i vattnet; med hvilken fart han
kom i kläderna och med hvilket behag han sedan
marscherade utför gatan för att taga sin morgonpro-
menad! Nu sitter han därinne på sängkanten; en
huttlande gubbe, och tvättar sig i varmt vatten med
en svamp, och oh! med vänster, fumlande hand till.
Den högra är förlamad.”
Fröken Sofi hade, medan hon talade, upphört att
gråta och såg vid sina sista ord spejande på den bleka
unga frun. Eva hade på det hela taget bedömt henne
rätt, men förbisett med ännu ett drag hos detta frun-
timmer, en slags oreflekterande listighet, född af för-
hållandenas nödtvång och resande sig som ett skydds-
värn upp mot öfverstens öfverlägsenhet, likasom den
öfver hufvud taget aldrig gjorde sig gällande utanföre
hennes förhållande till honom. Nu bjöd den henne
osökt att pejla djupet af sin unga medtäflerskas käns-
lor, att efterforska, huru djupa rötter dennas kärlek
slagit. Hur mycket skulle den tåla? Ah, nog skulle det
visa sig, att hennes var äldre och mera härdig. Icke
skulle gubbaktighet och skröplighet kunna nedslå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
