- Project Runeberg -  Vinddrifne /
60

(1894) [MARC] Author: Ellen Idström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rinnan, hade han gått dörren förbi med anmärknin-
gen: ”mitt enskildta rum.”

Taflan på väggen uppväckte något likt svartsjuk
ovilja hos henne, och hon stod och stirrade därpå, tills
ett häftigt stönande bakom skärmen kom henne att
spritta till. Hon lyssnade och förstod nu af det
räsonemang, som fördes där, att det var kalfaktorn,
som stod där bakom, och att öfversten var i färd med
att stiga upp. Förlägen ville hon draga sig tillbaka,
men så kom hon att tänka på att hon i alla fall var
hans hustru och att hon, isynnerhet om hon ville
bli hans vårderska, icke finge vara för granntyckt,
och hon stod beslutsamt kvar.

Först kom nu tillsynes ett smutsgrått, okammadt
hufvud, så hela figuren af en tjockbukig gubbe, om-
svept af en elegant sidennattrock, nedanför hvilken
ett par uppsvällda fötter i filttofflor stucko fram,
och stödd af en reslig ung karl. Ansiktet var gul-
blekt och slappt, den snedvridna munnen blottade
löständernas fäste och de blodsprängda ögonen spe-
jade oroliga och misslynta bort mot stolen framför
toalettbordet: skulle den tunga, partielt förlamade
kroppen hinna dit?

Golfvet svigtade liksom under elefantsteg, kal-
faktorn satte till all sin unga kraft, så — nu satt
gubben där, stönande af ansträngning, men också
belåtenhet öfver ernådt resultat.

”I dag gick det bättre — nåja, vi taga oss”,
sade han med sluddrande målföre.

Isa kippade efter undan, såsom en, den där höll
på att kväfvas. Han — var detta han? Hennes första
känsla ville drifva henne till att fly ifrån denna osköna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ievinddrif/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free