Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hufvudstadslifvet. Nu utgjorde dock öfverstens
sjukdom intet hinder längre. Och den lilla öfver-
spända förälskelsen, den, det kunde nu lite hvar se,
hade sett sina bästa dagar. Hennes sätt emot man-
nen präglades af ett sorts likgiltigt tålamod, hon lade
tillrätta pläden, som han numera ständigt måste ha
om de frusna benen, och när han direkt vände sig
till henne, underhöll hon sig vänligt med honom.
Den gamle eleganten och damernas gunstling
bar detta nederlag med bibehållen fattning. Han
såg på de klumpiga, svullna fötterna, på sin sneda
mun och tänkte på en del annat samt resignerade,
utan bitterhet, snarare med sin vanliga ansats af
cynism och humor tillika. Väl togo hans köns in-
stinkter ut sin rätt, så att han brusade upp i en
sorts högmodig tjurvrede vid underättelsen, att den
unga hustrun bytt om sängkammare. Men aldrig
hade en sinnesrörelse lagt sig snabbare hos honom.
Han var icke längre i sin krafts dagar, och så kom
han att besinna, att hon möjligen hört något om
hans förhållande till hushållerskan och nu sårad drog
sig undan. Men hon kunde ju säga något då, fram-
ställa sina klagomål, så läte väl saken ordna sig.
Sofi finge väl lämna huset.
Men vid denna slutpunkt kände sig den själfvi-
ske sjuklingen rätt illa till mods. Hvilka uppträden!
Och huru kunna undvara denna gamla väninna, som
så bra förstod sig på honom och som icke ägde nå-
got större intresse än att ägna sig åt hans vård.
Just nu, när han så väl behöfde henne i sin ålder-
doms och bräcklighets dagar! Det finge då hellre
vara som det var så länge — det ginge för sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
