Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall nu gå — — för att ej komma åter till detta
syndens hus, det kan då herrskapet båda lita på.
Men dessförinnan har jag ett bådskap ifrån Herran
att framföra. Si, I hafven förtörnat honom, då I
villen röfva ifrån honom hvad en döende befallning
bestämt för hans rike. Och därföre tager han nu
bröllopsnattens glädje ifrån er. Gräsligt skolen I min-
nas, att Han är den mäktige hämnaren. Det är Her-
rans Jesu stridsrop, som ljuder, och hör! ett vrålande
från den på sitt byte bedragne djäfvulen — och
detta vare eder välkomst i det nya hemmet.”
Detta sista yttrade hon med höjd, nästan skri-
kande röst, ty räntmästaren hade utan vidare fattat
henne vid skuldrorna och skjutit henne ut genom
dörren, som han riglade, då han stängde den,
”Fatalt”, mumlade han. ”Jag borde för länge-
sedan ha gjort mig af med henne.”
Marit hade sjunkit ned på en stol och rysande
gömt ansiktet i sina händer. Han tog bort dem,
kysste dem passioneradt på älskaremanér och bad
henne glömma det obehagliga afbrottet. Men hon
förmådde ej betvinga det hemska intrycket af den
gamla pigans bestraffande uppträdande just nu, då
de voro så lyckliga.
”Hvad kunde hon mena? Gud i himlen! tänk
om hon anstiftat mordbrand eller något annat rys-
ligt för att hämnas därföre att vi sagt upp henne!”
Han skrattade åt hennes ”kvinnogriller”, men
kunde ej undgå att själf känna en viss förstämning,
ehuru han omsorgsfullt dolde detta genom att ut-
breda sig öfver Hannas ”besynnerligheter”, som på
det hela ingenting hade att betyda. Och nu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
