Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en vasslös, hvitsandig strandbrädd, stod han. Stödd
mot en snedvuxen tall, hade han sin bössa oupphör-
ligt skjutfärdig. Pang! hvilken förödelse, han ställde
till bland de dödsskrämda flockarna, som kommo
flyende öfver den än blanka, än lätt rykande vat-
tenspegeln. Gläfsande och gnyende af förtjusning
plumsa de båda hundarna, Grogg och Totsi, i sjön
och hämta bytet i land.
Men nu har pastorn fått nog. Solen börjar gassa,
och det är tid att begifva sig hem. Han gör heder
åt sin medhafda frukost af bröd, ost och skinka, och
så hvilar han ut en stund raklång på tufvorna med
det vackra unga ansiktet vändt upp mot den blåa
skyn och med vinden spelande om det obetäckta
hufvudet.
Det är för hett att ro det långa stycket väg
hem motströms uppför sjön. I ekan sätter han tvärs
öfver till andra stranden, förtöjer den enkla farko-
sten bland säfven, kastar jaktbytet — en duktig
knippa änder — öfver axeln och vandrar så genom
de gröna hagarna mot hemmet.
Bönderna brukade kalla honom: ”Våran konstige
pastor”. Maken till prest att vara opresterlig hade
de då ännu icke träffat på. Nog tyckte man, att
han förr borde ha blifvit sjöman än prest, när man
såg, hur han i ur och skur skickligt styrde sin båt, i
solnedgången lade ut sina nät och arla om mor-
gonen drog dem upp, fyllda af braxen, som han
själf rensade och saltade för vintern. Eller militär eller
jägmästare, då man som nu såg honom, kraftig, vac-
ker och välväxt som en ung skogsgud, vända hem
från jakten, oftast sjungande med full hals någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
