Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han stängde sig inne på sin kammare, hvilket alltid
var fallet, då han icke var ute i bygden. ”Pastorn
gick väl aldrig öfver granbacken?”
Pastorn svarade ej genast. Han stod med handen
på grindklykan, bet i mustaschen och såg än på frö-
ken Emelie, än hän öfver krusbärsbuskarna, bort mot
granskogens dunkel på motsatta stranden af sjön,
som åter glittrade fram nedanför den lilla trädgården.
Han fullföljde en idé.
Så öppnade han grinden och lät henne träda
före sig in.
”Jo, gjorde jag så”, sade han omsider.
”Kors! Jag badar ju alltid denna tid på dagen.”
”Jag visste detta ej förut.”
”Pa-pastorn!”
”Hvad är det frågan om?”
Fröken Emelies klena tankegång kom som van-
ligt på ostadiga fötter, när how samtalade med pa-
storn, men ändå kunde hon aldrig motstå den under-
liga frestelsen att begagna alla tillfällen härtill.
Månne han, den vackre, unge mannen, gycklade med
henne? Var han icke till och med stundom en smula
otillständig i sitt uppförande mot den ärbara hus-
hållerskan? Förvirrad såg hon upp på honom och
sade just det hon icke ville ha sagt.
”Pastorn såg mej väl aldrig.”
”Jo! Seså, lugna sig — det har ingenting att be-
tyda. Tag hand om de här rara fåglarna, så länge.
Jag — jag — kanske har jag något att säga fröken
efter middagen.”
Darrande af blygsel öfver hans öfvermodiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
