Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Än min egen garderob, då?”
Pastorn sneglade på henne ifrån sidan ända upp-
ifrån halmhatten, som skuggade de rödletta kin-
derna, och ned till de bastanta skinnkängorna.
”Är bra sådan den är. Komministerns hustru
får icke bli annorlunda än hans hushållerska.”
Fröken satt tyst och förvirrad.
”Det blir väl bäst jag gör mej i ordning då att
fara till min gifta syster så länge”, sade hon sedan
fogligt.
Pastorn drog några kraftiga bloss ur pipan och
såg i marken.
”Behöfs icke, från och med i morgon är Emelie i
alla fall min hustru och kan stanna under mitt tak.”
”Pastorn — jag ä’ en ärbar flicka”
”Och jag en kyrkans man.”
Frökens färg var nu pionens och hennes något
kupiga ljusblå ögon flögo oroligt omkring. Men
hon var icke längre ung, ändtligen hade hon fått
en friare, och hvilken, sedan! Denne ståtlige unge
man, som många skulle afundas henne — nej, hon
vågade ej riskera detta tillfälle genom att vara envis.
”Hvad ska di väl säga om oss?” viskade hon.
”Att Emelie är en ärbar flicka och jag en kyrkans
tjänare — att vi båda ha för ondt om mynt och tid
att slösa på en onödig resa. För resten frågar jag
icke därefter”, tillade han hetsigt.
Nära kväfd af sinnesrörelse reste sig fröken för
att bära in kaffebrickan och på sin kammare återhämta
sig från sinnesrörelsen. Hur annorlunda hade hon
icke i alla fall tänkt sig hela denna sak, när hennes
förlofningsdag ändtligen skulle randas. Men, gud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
