Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiksom till svar härpå slogs i detsamma prest-
kappan tillbaka — ett dödsblekt anlete stirrade dem
tillmötes — ett anskri, och så en ny vanmakt.
*
Nere på gamle barons rum var det ännu ostä-
dadt och luften äcklig af cigarrök och spritångor
från kvällen förut.
Pastorn satt sedan en stund tillbakasjunken i
det soffhörn, där han för några timmar sedan setat
och tänkt så många underliga tankar. Baronen själf
gick såsom en sömngångare upp och ned. Nu öpp-
nade han ett fönster för att låta den solfyllda luften
utifrån skingra kvalmet därinne. Hans små ljusblå
ögon stirrade ut på den leende taflan af sol och
skuggor, färgrika blomsterparterrer och mörka blad-
grupper, alltmedan han i sitt grumliga medvetande
letade efter en idé, som kunde bringa korsandet af
hans planer tillrätta igen.
Plötsligt vände han sig om.
”Pastorn är en förbannad åsna! Pastorn kunde
ju ha gifvit saken sken af att hon gått vilse — att
skrämseln öfverväldigat henne och att pastorn funnit
henne afsvimmad. Skandalen hade då kunnat und-
vikas, och min son hade ej behöft gå miste om detta
utmärkta parti.”
Pastorn fortfor att slött stirra framför sig.
”Baron hade föredragit att unge baron blifvit
bedragen.”
”Han vore icke den förste.”
”Hon skall hädanefter ej tillhöra någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:19 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ievinddrif/0243.html
