Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande fruntimmersröst lät höra sig genom stillheten
rundtom.
Inspektorens unga kämpagestalt bugade sig för-
läget.
”Det är min syster, som förrättar sin morgon-
andakt. Om det stör herrskapet, skall jag genast be
henne upphöra”, sade han och såg rodnande upp
på den beslöjade damen med sina nordmannablå
ögon.
Hon såg med en pröfvande messalinablick till-
baka på honom bakom sitt flor, och hon log behagligt.
”Åh för all del — kanske hörs det ej därinne.”
Hon försvann. Grosshandlarn log förstucket och
såg efter den bortgående unge mannen. ”Om du
varit rödhårig och fräknig, min gosse — mumlade
han, i det han gick att taga sina rum i besittning.
Förmiddagen tillbragtes med att hvila ut efter
resans besvärligheter. Men de unga flickorna sprungo,
halfsjungande och yra af glädje öfver att skoltvånget
nu för alltid vår slut, bort öfver slätten och för-
svunno i skogens dunkel. Framåt middagen kommo
de stillsammare vandrande tillbaka med händerna
fulla af sippor och vintergröna och långa snärjor af
klippris och solrefvor. Festligt borde det vara denna
första familjemiddag i det kära, nya hemmet, och
därföre dukade de själfva bordet och pyntade det
med sin blomsterskörd — röda af ifver och glad för-
väntan.
”Sådant skräp!” utbrast dock fru Vaberg, då
hon trädde ut i matsalen och fick se anordningarna
— grälsjuk, otålig och nervös, ty det hade icke hel-
ler lyckats henne att få sofva på förmiddagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
