Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”O, mamma, är det icke sött!” utbrast Kerstin
med tårar af missräkning i ögonen.
”Det är den unga våren vi hämtat in till dig
och pappa — vi trodde det skulle göra er ett nöje”,
inföll Märta blygt.
”Jag vill ha färg och doft! Finns här icke växt-
hus? Detta är i alla fall intet annat än boskaps-
foder?
Under förstämd tystnad sätte man sig till bords.
Med ansträngd liflighet började grosshandlarn sedan
underhålla sig med de unga döttrarna, och härunder
flög misstämningen sin kos hos Kerstin, som ägde
en lycklig förmåga att ej se hvad som passerade
utomkring henne, när det ej direkt angick henne
själf.
”O, hvad detta är förtjusande mot pensionen”,
utbrast hon. ”Så här en famille — om blott gos-
sarne voro med!”
Grosshandlarn harskade sig och fru Vaberg
mumlade något om ”barnsligheter”.
”Säg, Pappa, du har väl tagit reda på om vi ha
tvefliga grannar? Åh, om ni ville fira vår hitkomst
till orten med en stilig bjudning.”
Grosshandlarn började med en viss fart upprepa
några namn.
”Åh — militär”, utbrast flickan i glad förvåning.
”Och — hå kors! äv det icke er silfverbröllopsdag
snart? Då taga vi den till anledning!”
”Ja”, inföll Märta ifrigt, ”du, pappa, nämde
en gång, att du och mamma gifte er på våren, just
i löfsprickningen. Knut-Erik är snart tjugufyra år.
O — ert silfverbröllop, — är det icke snart, säg?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
