Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongo förr och nu. Av G. Palmær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensam hemma i Matadis gamla infödingekvarter.
Foto: G. Palmcer.
klingande kikongo, här talas det franska, men o, vilken
rotvälska, några kunna den dock.
Även byarnas folk ha genomgått förvandling. Den
stora skara, som samlas en söndagsförmiddag till
kyrkan i Kibunzi är välklädd och stilla. Det är ett
verkligt nöje att se den. Kommer man ut i själva byn,
tycker man vid första påseendet att allt är som förr.
De flesta kojorna äro av gräs eller lera, små och utan
fönster, även om man nuförtiden har en mahognydörr
i stället för den gamla gallerdörren. Ofta träffar man
dock på hus av trä eller tegel, eller större lerhus, och
tittar man in finner man i många rätt vackra
hemmagjorda möbler, bord, stolar, sängar och även skåp. Ser
man kvinnorna komma från marknaden eller fälten, gå
de i gåsmat sch som förr, om vägen är aldrig så bred,
och aldrig i rak linje. Det är som en orm slingrade sig
fram, där kvinnokaravanen går. Men de äro ej som
2 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
