- Project Runeberg -  I fetischmannens spår /
80

(1931) [MARC] - Tema: Congo
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt första möte med Kongo - IV. Av Terèse Björklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

god och bilderna växlade hastigt. Vid Kinshasa fingo vi
återknyta bekantskapen med Kongofloden, och fara med
båt över till andra sidan, där Brazzaville är beläget.

Efter ett kort uppehåll i Brazzaville tog jag farväl av
mina kamrater och fortsatte färden till Madzia, min
bestämmelseort. Det var en halv dagsresa på järnväg.
Jag kände mig lugn och trygg, ty jag visste, att jag
snart skulle möta nya kamrater vid resans mål. Av
någon anledning hade dock inte budet om min ankomst
nått fram, och jag stod där så helt plötsligt ensam med
mina reseffekter ibland en massa svartingar, vars språk
jag ej förstod. Slutligen lyckades jag genom gester göra
mig förstådd av en ibland dem. Han tog min väska och
gick före mig på den smala gångstigen. Gräset stod högt
över mitt huvud, och jag tänkte på alla leoparder och
ormar jag läst om.

Snart voro vi emellertid uppe på kullens krön, där
Madzia station är belägen. Jag såg mig omkring. Där
var underbart vackert. Ståtliga palmalléer gingo i alla
riktningar, apelsinträden erbjödo en svalkande skugga,
och rosorna doftade på gårdsplanen. Där mitt i all denna
beskuggade grönska lågo boningshusen. Men o, så tyst
allting var! Hur kom det sig att ingen mött mig, och
varför syntes ej heller här någon vit människa? Det var
som om en kall hand grep tag om min strupe. Tänk
om–––––-

Jag gick in i ett av husen. Rummen tycktes stå öde.
Jag gick igenom ett rum och in i ett annat. Där på en
bädd låg en av kamraterna blek och avtärd. Hon såg
på mig med undrande ögon. Med möda kunde jag
framstamma orden: »Var äro de andra?» — »I
matsalen)), viskade hon till svar. Då var förtrollningen bru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifetman/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free