Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från palmvinstappning och jakt till plantageodling, hyvelbänk och tryckpress. Av John Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om en stund började kvinnorna komma hem
bärande mat och vatten i sina korgar. En liten
människovarelse reste sig från en av askhögarna bakom husen,
stapplade fram och ställde sig skyggt nära ena husets
framgavel, där just en kvinna packade upp innehållet i
sin korg. Han var av en fyraårings längd men så
utmärglad, att det av aska och smuts gråa skinnet tycktes
dölja endast ett skelett. Hans slöa blick följde kvinnans
rörelser, och några jordnötter, som han fick, förmådde
ej ändra en min i det lilla gubbansiktet.
))Mundele)) fick se det och frågade hövdingen, vems
barnet var.
»Ingens)), svarade hövdingen.
Ȁr han sjuk?))
»Nej.»
»Men varför är han då så utmärglad?))
»För han saknar mat.»
»Vad heter han?»
»Vad han heter! Eh . . . hans namn ... eh, då han
inte har någon släkt i livet kunna vi kalla honom
Kond-wakanda.»
Mundele, som visste, vilken lott som väntade en
sådan övergiven varelse, kände medlidande med den lille
och befallde hövdingen att säga till en man att följa
med karavanen och bära pysen. Och endast med den
makt en statens tjänsteman besitter kunde han
framkalla lydnad. Så tog han avsked av det glada laget i
byns enda offentliga lokal och fortsatte sin marsch.
Då han en eftermiddag under sin färd rastade vid
ett vattendrag i närheten av en by, såg han ett
femtiotal med flintlåsgevär beväpnade män och ett otal
hundar med skallror under buken. »Är det tid att gå på
IÖO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
