Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
tog efter hennes död min yngste broder till sig. År 1806
måste Johan och jag uppsäga våra platser i kontoren samt
våra lektioner och flytta in på Fredriks hospital, som vi först
efter fjorton veckor åter kunde lemna; men vår helsa var och
blef klen. Torrt bröd och en skål mjölk var vårt middagsmål,
högst sällan någon varm mat. Stöflor och kläder hade vi
samfäldt, och således nödgades den ene stanna hemma, medan den
andre var ute. Vi hade emellertid varit så lyckliga, att
erhålla "Klostret" (ett stipendium för fattiga studenter), och
tilllika hade vi erhållit plats i "Regentsen", så att vi på detta sätt
hade tak öfver hufvudet; dessutom egde vi en säng efter vår
moder.
Då en vän af vår moder 1806 om våren blef tillsatt som
residerande kapellan på landet i Norge, fick jag tillbud af
honom att följa med dit för att återvinna min helsa; men min
broder Johan stannade qvar vid universitetet för att fortsätta
sina studier. Då jag nödgades afbryta mina studier och taga
in på hospitalet, hade jag dock bragt det så långt med min
juridiska läsning, att läraren lofvade mig högsta betyget, om
jag ännu i åtta eller nio månader ville fortsätta mina studier.
Den 30 September 1806 lemnade jag Köpenhamn i sällskap
med min vän, kom den 2 Oktober till Drammen och tog
der in hos sockenpresten, hos hvilken jag stannade två vintrar
och en sommar. Han hade varit en vän till mina föräldrar,
och tillika någon tid min broder Johans och min lärare;
ädelmodigt nog ville han ej tillåta mig att lemna honom, förrän
min svaga helsa hade bättrat sig något.
Alltsedan våren 1806 hade öfverallt i Norge och äfvenledes
i Drammen herrskat en liflig rörelse; borgarne exercerade och
stadens ungdom hade uppsatt en frivillig jägarekorps. Säkerligen
liade ingen svigtat, om det kommit till strid.
Oaktadt sin svaga helsa och striden med bekymmerna,
genomgick min broder om våren 1807 den juridiska examen
med högsta betyget; äfven han kom till Drammen. Understödda
med respeningar af en slägtinge, lemnade vi Drammen i
Februari 1808 och kommo till Köpenhamn den 16 Mars, försedda
med hvar sin dukat i fickan. Hos en slägtinge fingo vi för det
första ett rum att bo uti, och kort efter ankomsten till
Köpenhamn erhöllo vi åter "Klostret" och "Regentsen". Under
Johans och min vistelse i Norge hade vår yngste broder tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
