Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89-
äro nödsakade att äta det, men du ?" "Jag äter det som
fjell-lappen sätter framför mig", var mitt svar. — Nu började de
närvarande att tydligt gifva sitt missnöje tillkänna. "Jag
berättade ju bara, hur fjell-lapparne hafva det i sina tält", sade
han. Straxt derpå kom han åter och sade: "hvad straff får
jag för mitt tal?" "Alldeles intet, min vän!" svarade jag, räckande
honom handen, "ty jag förstod mycket väl meningen ocli
afsigten med dina frågor."
Aftonen före min afresa anlände tvänne herrar från Vestra
Finmarken, en prest och en handelsman, för att aflägga ett
besök hos oss. På qvällen inbjödos vi alla till ett
märgbens-kalas af köpmannen i Polmak, och morgonen derpå till ett
frukostkalas af samma beskaffenhet.
Afresan försiggick vid middagstiden; fogden reste åter till
Vadsö, och med honom de båda herrarne; jag följde med
fjell-lapparne, som återvände till sina renbyar i fjellet. Stort och
långt var tåget af fjell-lappar, som med sina dragrenar och
öfriga renar utgjorde en lång och nästan oöfverskådlig sträcka.
Först kördes en mil utför åt Tanaelfven, så upp öfver
Tana-backen och öfver Varangerfjellet ned till södra sidan af
Varan-gerfjorden. I mörker ocli snöyra kommo vi till en sjö-lapps
gamme vid Varangerfjordens södra sida, som snart fylldes
af menniskor; den låg i Karlsbunden, den andra af
Varan-gerfjordens båda vikar, hvarmed denna slutar i vester.
Karls-bunden har förmodligen fått sitt namn af karelerna, med
hvilken benämning norrmännen beteckna ej allenast invånarne
i Karelen, utan alla ryska qväner och lappar, som af
tarta-rerna i 13:de århundradet drefvos in på norskt område, och
här nedsatte sig bland våra lappar. — Följande morgon
fortsattes resan.
Den korta dagen var redan tilländagången, ingen måne
upplyste den mörka himlen och mörkret tilltog. Djurens muntra
och glada språng vid resans början upphörde efterhand. Sent
omsider uppnådde vi platsen, der fjell-lapparne plägade rasta
öfver natten, då de färdades i dessa trakter; här var
tillräckligt med mossa för renarne och så pass mycket skog, att man
kunde erhålla de nödvändiga stängerna för uppförandet af
tältet. Vi gjorde halt, stego ur pulkena och skidorna
frainto-gos. Under det tvänne af karlarne förde renarne bort till
deras betes- och hviloplatser, framtogo andra yxor ur slädorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
