Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
blefvo komagenia afdragna, hvarvid visserligen nakna, men
dock alltid rena fötter kommo i dagen, ty lapparne hålla
fötterna ständigt rena; derefter afdrogos bellingerna, hvilka
ur-vredos och hängdes upp i tältet att torka tillika med gräset,
som togs ur komagerna och lades framför elden, hvarefter
man åter pådrog sig både bellingerna och komagerna.
Eftersom jag ej hade varit så mycket i snön som lapparne, var jag
ej så våt om fötterna, och min toalett inskränkte sig derför
att duktigt bulta snön af mig. Glädje och tillfredsställelse
lyste ur allas blickar, och från allas läppar hördes ett muntert
och gladt skämt. Dagens mödor, thingets händelser, presten,
fogden, skrifvaren, länsmannen, köpmannen, betalda och
obetalda skatter, med ett ord allt tjenade till att underhålla och
krydda samtalet; lustiga infall, ordlekar och gåtor aflöste
hvarandra, och man skrattade sjelf och hade andra att skratta.
Med synnerligt välbehag gladde och vederqvickte sig lapparne
i detta tält, som var så litet, att det hvarken tillät oss att
utsträcka eller räta ut våra ben, utan den som ej ville få dem
uppbrända från elden i eldstaden, måste sitta med korslagda
ben. Glada, lyckliga och förnöjda utropade än den ena, än
den andra: "Gud ske lof för ett godt och varmt hus!" och
sågo dervid med ett synnerligt välbehag omkring sig i tältet,
medan jag, sittande vid lappens sida, var nära att förgås af
köld, hetta och rök. Det händer ibland, att storm och oväder
ej tillåta uppförandet af något tält eller uppgörande af eld,
och i ett dylikt väder kunna lapparne ej ett enda ögonblick
lemna djuren, dels för att skydda dem mot vargarne och dels
för att hindra renarne att springa sin väg, som de då gerna
försöka. I jemförelse med en sådan natt ute i snön utgjorde
vårt tält visserligen ett godt och varmt hus. Innan jag blef
van vid vistandet i ett sådant tält, nödgades jag emellanåt
arbeta mig fram genom trängseln för att komma i fria luften,
hvarest kölden och det hårda vädret inverkade uppfriskande
på mig. Men att komma ut från ett så öfverfyldt tält är ibland
nästan en omöjlighet, och detta var händelsen denna afton.
Stundom nedtryckte jag derför ansigtet i snön mellan
risqvi-starne der jag satt, och utträdde hufvudet under tältväggen för
att svalka mig. Efterhand vande jag mig naturligtvis vid
deras vanor, så att jag kunde hålla ut att timvis sitta med
korslagda ben; men att i hela timmar kunna sitta med benen un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
