Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197-
skulle öfverlemna åt den vidkommande. Härmed voro alla
parter tillfredsställda. Om dessa penningböter då eller
sedermera kommo fattigkassan tillgodo, minns jag ej så noga.
Man plägar ibland börja sitt frieri dermed, att man söker
taga flickans vante; den större eller mindre svårighet, hvarmed
flickan låter sig beröfvas densamma, är antingen ett halft ja
eller nej. Eller ock sänder man genom en annan en duk,
såsom jag förut anfört. På några ställen, vanligtvis i
Kautokeino, bär brudgummen en lång hvit duk likt ett resskärp
bunden om halsen korsvis öfver bröstet och omkring lifvet.
Bruden bär krona. Endast i Kautokeino herrskar det bruket,
att tvänne unga karlar och tvänne flickor under vigseln hålla
en silkesduk lik en thronhimmel öfver brudparets hufvuden.
Duken kallas pellet, tillhör kyrkan, och betalas i hyra för
densamma 8 skill. (2G öre). Lapparne benämna den blott för line
(duk). Detta bruk förskrifver sig troligtvis från den tiden, då
Kautokeino hörde till Sverige.
Vanligtvis hafva fjell-lapparne i Kautokeino och Karasjok
stolpbodar till förvaringsplatser, och dessa stolpbodar bilda
ibland små gator.
Äfven i Kautokeino var under mitt vistande formand- och
representantskapet samladt, och vidtogs då alldeles detsamma
som i Karasjok. Ett vittnesbörd till fördel för folket afgifva
dessa förhandlingar på båda de nämnda platserna, nemligen,
att folket känt och erkänt de olyckliga följderna af
bränvins-handeln, och att det i långa tider anhållit och ropat om hjelp
mot detta onda.
Veckan efter påsk, den 5 April, lemnade vi Kautokeino;
flera resande lappar slöto sig till oss, och såväl de som
skjutsen hade af de nya böckerna med sig. Så snart brasan
derför var tänd på qvällen och det nödvändiga bränslet anskaffadt
samt renarne skötta och köttgrytan upphängd öfver elden,
framtogos böckerna, ur hvilka vanligtvis lästes högt. De bland
dem, som ännu ej kunde läsa, undervisades af de andra.
Efter måltiden läste jag en aftonbön.
I Alten togo vi in hos fogden; söndagsmorgonen den 10
April kommo vi till Talvigs prestgård, hvarifrån vi reste
onsdagen till Kaafjords kopparverk, hvars qvänska ungdom jag
konfirmerade den följande söndagen. Dagen derefter for jag
tillbaka till Talvig, hvarest lappsk gudstjenst hölls på sönda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
