Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En mil från prestgården ligga gårdarne Stensrud, hvarest
bodde en rik och ansedd bonde; från dessa trakter är mycken
trafik öfver fjellet emellan Sverige och Norge.
Den 23 på aftonen kommo vi till prestgården i Lycksele,
ett af de största pastorater i Lappmarken. Under
marknadstiden äro här flera tusen menniskor samlade; omsättningen är
ganska betydlig. Sockenpresten var tillika inspektor öfver de
för enskild räkning af Svenska Missionssällskapet upprättade
missionsskolor; hans namn var Sundelin. Han hade tillika
uppdrag att i förening mecl presten Grönlund i Fredrika
redigera utgifningen af Nya Testamentet i svensk-lappsk
öfversättning. Söndagen den 26 höll jag norskt skriftermål i Lycksele
vackra kyrka för de svenskar, som hade skrifvit upp sig till
nattvardsgång. På aftonen följde Sundelin med mig till byn
Knaften, 1} mil, för att göra mig bekant med den dervarande
missionsskolan. Måndagsmorgonen klockan 7 börjades examen
såväl af skolans lärare som af mig. Byns invånare, som sjelfva
hade bekostat skolbyggnaden, voro närvarande, och examen
visade ett i alla afseenden tillfredsställande resultat. Efter
slutad examen blef jag anmodad att hålla ett tal. I Knaften har
förr herrskat stor dryckenskap, men nu ej mera, tack vare
Missionssällskapet och de af detsamma anställda lärare.
Under mitt vistande i Lycksele kom en norsk fjell-lapp
flyende för vargarne; i två år hade hans dotter mottagit
undervisning i en af de svensk-lappska missionsskolorna; äfven
andra norska undersåter hade åtnjutit godt af dessa skolor.
Efter att hafva öfverenskommit om en ömsesidig brefvexling
med Sundelin lemnade vi Lycksele. Vid afresan skänkte han
oss en svensk bredsläda, förfärdigad af en prest. Thorsdagen
den 30 reste vi genom byn Badstuträsk, der likaledes fanns en
missionsskola, som jag besökte.
Den följande dagen kommo vi till Stensele prestgård.
Sedan socknens inbyggare hafva upphört med att bränna och
supa bränvin, brödföda de sig sjelfva. Äfven här afbränner
man skogarne för att fördrifva lapparne. Onsdagen den 5
kommo vi till Wilhelmina prestgård. Kyrkan i Wilhelmina är
måhända ännu vackrare än den i Lycksele, hvilket förtjenar
så mycket mera att anmärkas, som den är uppförd och målad
af tvänne bönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
