- Project Runeberg -  Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken /
246

(1868) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246-

predikningar ocli andra medel mot de i Karasuando rådande
laster, nemligen dryckenskap och rentjufnad *). Der äro
Kauto-keino-lappar, som hvarje vinter färdas i Karasuando; andra
reste nu äfven dit, för att se och höra hvad som föregick der.
Detta hade emellertid ännu inga vidare följder. Men om
vintern 1847 kommo sex menniskor, tre lappar och tre qväner,
till Kautokeino för att predika omvändelse. Den utsände
plägade insamla penningar för att kunna sända "hundar ut för att
skälla", såsom lian på sitt bildrika språk uttryckte sig. I
sällskap med dessa var också en dotter till den utsände, hvilken
dock ej skulle predika i Kautokeino, utan i Alten, och, enligt
hvad som syntes, för dem, hvilka ej förstodo lappska eller
qvänska. Hon fortsatte derför resan till Alten, medan de andra
sex stannade i Kautokeino **). Der dessa ej mötte en bestämd
motvilja i att blifva hörda, sökte de uppskrämma samvetet
genom att utmåla de fördömdas pina i helvetet. De förde med sig
skrifna predikningar, som en och annan hade lärt att läsa. De
åhörare, hvilka på uppmaning förklarade, att de ansågo dessa
utsända predikanter för Guds barn, alltså berättigade att
predika, måste falla på knä och bedja Guds ande om syndernas
förlåtelse; derefter skulle de skrifta sina synder. Detta
skriftemål utförde predikanterna genom vissa frågor, såsom: "Hur
många barn (synder) har du?" "Hvad heta de?" Bekände någon
då sina utvärtes synder, så förklarades han för återlöst och
måste då göra reda för i hvilket ögonblick återlösningen hade
inträdt och på hvad sätt det hade tillgått, och om ban med
kropp och själ liade sett sig i helvetets lågor och derifrån blifvit
förd af Christus eller en engel till himmelen, och i andanom
fått visshet om att ban nu var ett pånyttfödt och benådadt
Guds barn. Nu fick han befallning att predika. Endast de som
hafva fått "anden", hvilken ransakar allt, kunde riktigt förklara
Christus.

*) Rentjufveriet består förnämligast i att man anbringar sitt märke i
öro-nen på omärkta renkalfvar, hvilka, som man måste veta ocli som man äfven vet,
ej äro affödingar af ens egna djur. Denna sed att märka djur var så allmän,
att det nästan ej ansågs för något tjutVeri. Till en del kunde detta tjufveri
gä så långt, att man behöll en annans ren som kommit in i hjorden.

**) Som då var utau prest, likaså det följande året under dessa mäns
besök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifinmark/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free