Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lät sig för en kort tid ändå medryckas i förvillelsen genom
lians hustru ocli en af hans söner. Det var han och en af hans
söner, som förde mig till kyrkoplatsen. Då vi närmade oss
landningsstället hördes ljudet af stojande och bullrande
menniskor, hvilka stodo utanför handelsmannens hus, utstötande
vilda rop om omvändelse, beledsagade af förbannelser och
hotelser. Mörkret hindrade dem från att se ocli stojet från att
höra oss. Då jag kom i land hade de aflägsnat sig. Jag hade
således straxt vid min ankomst varit ett osedt vittne till
deras ofärd.
Jag erfor med stor tillfredsställelse, att de värsta af
anförarne voro samlade, och att de så godt som utan sömn hade
rasat här på tredje dygnet. Deras våldsamheter hade under
de sista dygnen tilltagit, såsom Hvoslef beskrifver: män och
qvinnor hade blifvit piskade för det de ej ville omvända sig
till dessa förvillade menniskor, hvilka bröto sig in i husen och
utöfvade våldsamheter. Hvar de drogo fram, utbredde de fasa
och förvirring. De hade äfven brutit sig in i handelsmannens
hus, och en qvinna hade sönderrifvit hans hustrus klädning,
för det hon ej ville erkänna "andligheten" hos dessa förvillade.
De inträngde i alla rum och i boden, samt utropade
förbannelse öfver alla och öfver allt. Handelsmannen och hans
hustru voro hederliga och aktningsvärda personer samt väl
ansedda af hela menigheten, undantagandes dessa förvillade.
Då jag ej ville invänta deras besök, gick jag morgonen
efter min ankomst genast hem till dem, och ensam, ty jag
förbjöd såväl handelsmannen som hans betjent att följa mig. Jag
kom in i en mörk och lång gång; jag öppnade dörren till
stugan och gick in. Jag helsade, men ingen besvarade min
helsning. Jag sade dem hvem jag var, och att jag önskade tala
med kyrkovaktaren och medhjelparen, i hvars hus de hade
tagit qvarter, då de kommo till kyrkoplatsen. Jag fick ännu
intet svar och såg mig nu närmare omkring i stugan. Tvänne
karlar och en qvinna hoppade jemnfota upp och ned,
fördöm-mande alla oomvända till helvetet; på golfvet lågo män,
qvinnor och barn. Då jag omsider blef igenkänd, vände de tre
hoppande sig emot mig, fördubblade sina rörelser och blefvo
ännu mera högröstade; då de trängde mig inpå lifvet bragte
ett par rapp af en käpp, som jag hade i handen, dem att
stanna med deras vidare påträngande; men nu kom det lif i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
