- Project Runeberg -  Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken /
291

(1868) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291-

hållanden allt bättre och bättre ordnade. Uppgiften är
visserligen ej lätt, men dess rättfärdiga lösning derför ej omöjlig.
Vid afgörandet af dessa förhållanden bör dock aldrig
förglömmas, att fjellfolket med dess hjordar ej allenast är af
väsendtlig, utan äfven af obetingad nödvändighet för Finmarken och
en del af Nordlandenas amt, likasom de äro det för Sveriges
och Rysslands lappmarker. Att nomaden obetingadt måste och
bör vika för nybyggaren kan derför ej här bringas i utöfning.
Nomaden kan ej allenast fordra samma rättighet, utan
äfven samma likhet i rättigheterna inför lagen — en likhet,
som fjell-lapparne ingalunda hafva åtnjutit. "Der är ingen,
som riktigt känner fjell-lappen och huruledes ban har det",
säger fjell-lappen, och säger detta med rätta. Till och med
der lagstiftningen ej berörer fjell-lappens förhållande till den
fastboende kan man lätt och utan att man vill det komma
derhän, att göra honom orätt. Såsom exempel kan genast
hänvisas till hvad som redan är anfördt, nemligen att för
fjell-lapparne anvisades en bestämd gräns för deras vandringar från
skjutsskaffareplatserna, men då fjell-lapparne innanför den för
dem anvista gränsen ej kunna finna bete för sina renar, skulle
de likaväl straffas, då de drogo längre bort, på det deras
renar ej skulle omkomma af hunger.

Det är icke Ijell-lappen, som med våld tränger sig in på
den fastboende nybyggarens egor, såsom man alltid bar
påstått, utan det är nybyggaren, som tränger sig in på
fjell-lap-pens egor, och som anlägger sitt nybygge i den stråkväg, som
fjell-lappen nödvändigt måste genomvandra med sina renar.
Det är en känd sak, att kon ej äter af det gräs, hvaröfver en
renflock vandrat; hvarför nedsätter man sig då i en trakt, der
det är kändt att fjell-lappen måste genomvandra? Jo, det sker
för att tilltvinga sig skatt af fjell-lappen för tillåtelsen, att
föra sina renar öfver en annans egor.

Att det ingalunda varit lokalauktoriteternas afsigt att
orättvist eller utan orsak borttränga fjell-lapparne, medgifves
naturligtvis; men deraf följer ingalunda, att ej fjell-lapparne
blifvit orättvist och mer än nödvändigt undanträngda. För att
förebygga detta borde lokalauktoriteterna hafva egt en nogare
och pålitligare bekantskap med nomaden och hans betydelse
för provinsen. Man har utgått från den principen, att der en
nybyggare ville bosätta sig, måste ocb skulle nomaden vika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifinmark/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free