Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295-
"De fjelltrakter, hvilka de iued sina renar aftvinga sitt lifs
uppehälle, kunna ej användas till någon annan mensklig nytta.
De fylla således en plats i landets hushållning, som eljest skulle
vara öde. Den tillökning de åtnjuta af födoämnen och
försäljning af produkter är deras uteslutande förtjenst och ej sä
ringa.
il.Uet oaktadt är just denna så egendomliga och för alla
andra så menlösa folkstam utsatt för ett förträngande, som kan leda
till en sorglig förändring ej blott för den sjelf, utan äfven för
flera af deras medborgare.
"Då renen har afbitit eller uppryckt mossan, växer den
ej till igen förrän om 10—15 år. Stundom blifver den bästa
betesmarken öfverdragen med en isskorpa, så att renen ej kan
komma till mossan. Mot detta missöde har herdefolket endast
ett medel, långa vandringar från högljellet till hafsstranden,
från mossmarken till furuskogen, från vestra sidan till den
östra sidan.
"I följd af den öfverenskommelse, som år 1751 ingicks
mellan danska och svenska regeringarne angående gränserna
mellan Sverige, Norge och Finland, blefvo dessa ordnade på
det enda sätt, som menskligheten och naturen bjuda, nemligen
att fjell-lapparne framdeles såsom förr må fritt få vandra på
sina fjell utan afseende om de beträdde det land, som den ene
eller andre konungen tillegnade sig. Han kunde icke utsträcka
sitt herravälde dit, utan att åstadkomma olycka.
"Efter Finlands eröfring af ryssarne 1809 äro dessa komna
i besittning af två djupa inskärningar i det svensk-norska
området vid Torneå-elfven (Enontekis) och vid Enaresjöu. En
annan olägenhet med gränsen är, att den ett långt stycke
utgöres af Tana-elfven. Men floder åtskilja ej dem, som bo vid
dess stränder, de sammanbinda. Att klyfva en naturlig
dalgång mellan två stater är för ett herdefolk detsamma som att
tillintetgöra dess förnämsta begagnande. Från urminnestider
bar det å alla sidor varit en vedertagen sak, att Tana-elfvens
fjell-lappar tillbringade en viss tid af året på östra sidan om
elfven och en annan på vestra sidan, utan afseende på, om
lappen eller platsen var svensk (finsk) eller norsk. Denna
flyttning, så nödvändig för fjell-lappen, än till den ena och än till
den andra sidan om elfven, var uttryckligen garanterad vid
den mennisko v änlig a traktaten af år 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
