Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Qvänerna i Finmarken.
Meningarne om det gagneliga eller icke gagneliga i detta
folks invandringar och bosättning hafva varit delade; men ännu
mera delade hafva meningarne varit, om och huruvida
deras språk med billighet och rättvisa kunde göra anspråk på
att blifva tåldt. I sina "Optegnelser fra Finmarken" har
prosten Röde med fullt skäl ledt regeringens uppmärksamhet på
denna sak.
I anteckningar för året 1842 heter det om qvänerna:
"Då det var fisket, som lockade norrmännen att i 14:de
århundradet nedsätta sig i Finmarken, hafva de naturligtvis
för sig utvalt de för denna näringsgren mest passande ställen,
nemligen vid hafskusten, och först sednare, då de började
beflita sig om boskapsskötseln, hafva de dragit sig längre in i
de djupare fjordarne, som sannolikt blifvit först mycket
sednare befolkade. Det var derför här, som qvänerna lättast
funno plats, då de i begynnelsen af förra århundradet började
att flytta öfver till Finmarken ifrån de nordligaste trakterna af
Svenska Lappmarken. Om möjligtvis en och annan redan
förut nedsatt sig här, har detta dock svårligen varit allmänt
förr. Att de dessutom äro inkomna från Svenska
Lappmarkerna norr om Bottniska viken, är tillräckligt kändt och
omtalas uttryckligt i rektor Schanches bref .till missionskollegiet
1730; och då antalet af dessa invandrare troligtvis ej är
mycket betydligt, jemförelsevis med landets tidigare invandrare,
eftersom de ännu ej äro utbredda öfver hela Finmarken, utan
egentligen kunna betraktas såsom främlingar i landet, hvars
efterkommande enligt förmodan skulle komma att saminan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
