Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308-
ningar är följaktligen en väsendtlig anklagelsepunkt häfd. Den
olägenhet nian visserligen ännu har af enskilda, uppväges
fullkomligt genom de fördelar, som äro förenade med detta folks
bosättning. Att qvänerna icke äro utan förtjenster för de
trakter, i hvilka de nedsatt sig, är, såsom jag redan anfört, redan
erkändt äfven af dem, som icke anse qvänernas invandring som
något godt för landet; de äro härdade, starka och uthålliga,
lil caså arbetsamma ocli företagsamma, likaså tarfliga och
förnöjsamma, som många af de i Finmarken boende norrmännen.
Sanningen af, att norrmännen hvarken förbigås eller orättvist
förträngas, stadfästes såväl genom general-konsul Crowes
skildring af folket i Finmarken, som af den anförda uppsatsen i
Tromsö tidning. En sednare uppsats i Tromsö tidning,
upptagen i den Coustitutionelle och i Morgenbladet, daterad
Kaa-fjord och Alten i Juli 1840, stadfästa detsamma, då deri säges:
"Tre alldeles olika fysionomier träffar man sida vid sida
med hvarandra bland verkets personal: norska, engelska och
qvänska, hvaraf de sistnämnda äro öfvervägande hvad antalet
beträffar. Förr lade styrelsen mycken vigt på att antaga
norska arbetare för verket, och det blef dem bjudet 4 sk. mera i
arbetslön än qvänerna; men då norrmännen, hvilka antingen
hörde till socknen eller andra distrikter i Finmarkens amt, dels
icke ville arbeta för den erbjudna arbetslönen, och dels, sedan
de låtit engagera sig, ansågo sig hafva rätt, att när de så funno
för godt, lemna arbetet; bryr man sig numera ej synnerligt om
att uppgöra med den nordlandske eller linmarkske bonden,
likaså litet som ban numera får större dagspenning än
qvänerna; att få honom att vara en duglig arbetare vid ett verk
eller landtbruk, torde vara ett fruktlöst arbete. De vid
verket arbetande qvänerna hafva det vitsordet af styrelsen, att de
äro förnöjda, sparsamma, nyktra, ocli såsom en följd deraf
mera starka och ihärdiga. Vi måste derför finna de klagomål
alldeles ogrundade, hvilka en och annan af norrmännen fått
tillfälle att införa i Tromsö tidning, angående qvänernas lättja
och för öfrigt dåliga uppförande. Det var en lust och glädje
att se, med hvilken glädtighet dessa qväner till och med
under ett tungt och svårt arbete förrättade sina göromål; man
skulle nästan snarare hafva trott, att de voro sysselsatta med
en lek än med ansträngande bruksarbeten; således kan man
under alla förhållanden i lifvet finna förnöjsamhet och tarflighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
