Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKAN UPPTAGER SJÖMANSVÅRD OCH DIASPOR A VERKSAMHET 37
år 1784, -visserligen pro forma hörande till romersk-katolska kyrkan, af denna
kyrka dock lära vara ganska klent tillgodosedda i afseende på andlig omvårdnad;
hvarförutom de på ön befinlliga 1 à 200 frigjorda negrer — äfvenledes svenska
undersåtar — sägas vara sådan vård så godt som alldeles förutan. Månne icke
det vore ett värdigt föremål för ett svenska kyrkans deltagande i
missionsverksamheten, »en från svenska kyrkan utgående verksamhet för evangelii spridning»,
alt på det till Sverige hörande land, der dessa i afseende på själavård allt
sedan 1784, och i enlighet med fransk sedvana från 1784, vanvårdade svenska
undersåtar bo, en svensk prest blefve anställd, och tillfälle derigenom blefve dem
öppnadt att få höra Guds rena och oförfalskade ord förkunnadt i enlighet med
den bibeltrogna lära och bekännelse, deraf vår kyrka är nog lycklig att vara i
besittning?
På grund af aili detta får jag vördsamt föreslå, att Kyrkomötet må
genom underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t i nåder vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas
erforderliga för svensk prests anställande och svensk kyrkas underhållande på
ön S:t Barthélemy.
Stockholm den 13 September 1873.
F. P. Hierta.
Orsaken till att den svenska besittningen lämnats utan kyrklig
vård var, efter vad senare upplystes i Kyrkomötet, att man icke
kunnat finna någon präst, som var villig att resa dit, enär det
visat sig svårt för svenskar att uthärda klimatet.
Det utskott, som förbereder dessa motioner, bjuder på en i vissa
hänseenden överraskande framställning. Beträffande S:t
Barthélemy erkännes det vara »hvarken med svensk uppfattning eller
med svenska statens värdighet öfverensstämmande, att den ev.
lutherska trosbekännelsen tillhörande svenska medborgare, hvilka
dels blifvit till det fjerran liggande landet såsom statens tjenare
utsända, dels derstädes under svenska lagar och svensk styrelse
uppvuxit, lemnas i fullkomlig saknad af andlig omvårdnad från
moderlandet.» ––
»Beträffande åter förhållandet med andra utrikes vistande
landsmän erkänner Utskottet villigt, att det förtjänar
uppmärksammas, och att åtgärder från det allmännas sida för beredande
af nödig själavård åt alla de landsmän, som i främmande länder
af en eller annan anledning sig uppehålla, skulle från kyrklig och
rent andlig synpunkt vara behjärtansvärda; men Utskottet har
dervid icke kunnat undgå att finna, det staten, hvars medel här
otvifvelaktigt skulle tagas i anspråk, med hänseende till svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
