Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
NUTIDA SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
sjöfolk, som på våra egna fartyg, kanske under hela sin lifstid,
gå till och från främmande hamnar, för att derigenom främja eget
lands handel och industriella förkofran, eger helt andra pligter än
dem, som kunna anses densamma åligga med hänseende till
landsmän, hvilka för sitt nöje, sin utbildning eller annan enskild
angelägenhet frivilligt vistas längre eller kortare tid i främmande
länder och sålunda i allmänhet äfven kunna antagas ega både
tillräcklig språkkunskap och tillräcklig frihet i valet af vistelseort,
för att kunna sjelfva tillgodose sina andliga behof. Och ännu
mindre skyldighet kan staten rimligtvis anses ega emot sådana
sjömän, hvilka af en eller annan anledning taga anställning i
främmande handelsmariner och hvilka, temligen jemförliga med
till främmande länder utflyttade landsmän, kanske endast
undantagsvis komma att i svensk sjötjenst återgå eller till fosterlandet
någon gång återvända. Härmed har Utskottet ingalunda velat
bestrida, att omsorgen äfven för deras själavård förtjenar det mest
kärleksfulla deltagande från det christliga nitets sida, utan
endast velat erinra om, hvad som billigtvis kan af Staten fordras
med hänseende till skyldigheten att med allmänna medel besörja
eller understödja själavården för dessa olika kategorier af på
utländsk ort sig uppehållande landsmän.»
Utskottet föreslår därför, att åtgärder för beredande av
själavård borde vidtagas »å större handelsplatser i vidsträcktare mån
än hittills skett, för i svenska handelsflottan anställde svenska
sjömän».
En sådan mening kunde givetvis ej lämnas oemotsagd. Vid
motionens behandling opponerar sig herr Ekman såväl mot
utskottets motivering som det slut, vartill det i denna del kommit.
»Min anmärkning rörer hufvudsakligen den skilnad, som
utskottet ansett sig böra uppdraga mellan sådana svenska sjömän,
hvilka göra tjenst på våra egna handelsfartyg, och sådana, som
taga anställning i främmande handelsmariner. Om det nu skulle
vara möjligt eller tänkbart att en sådan skilnad skulle kunna
till-lämpas, så anser jag det dock vara opassande att så göra. Den
kristliga menniskokärleken uppdrager icke någon sådan
gräns-skilnad, den afväger icke sina skyldigheter på guldvigt, utan
tillser och gör sig reda för, hvarest behofvet är störst, och der söker
den ock att komma till hjelp; och att behofvet af själavård är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
