Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
Antwerpen.
Namnet -— på latin Antwerpia ■— kommer enligt en folklig
legend av det tyska Handwerfen (kasta handen). Sagan förtäljer,
att staden på Julius Cæsars tid plågades av en jätte Dryon eller
Antigon. Denne brukade hugga av högra handen på alla, som ej
ville underkasta sig hans vilja. Till sist fick han själv undergå
samma öde.
Legenden kan ge oss en föreställning om stadens ålder. I sjunde
århundradet började kristendomen där införas. Förstörd av
normanderna i 9:de seklet växte den så småningom åter upp, blev
medlem av Hansan och var från 13:de seklet en av dess mest
betydande platser. När portugiserna började direkt segelfart på
Indien, upprättade de kontor i Antwerpen. Affärsmän från andra
nationer följde exemplet, och oerhörda rikedomar strömmade in
i staden. Vid midten av 16:de seklet nåddes höjdpunkten. På den
tiden levde en viss Daems, som räknade konungar bland sina
gäldenärer. Denne gav en gång middag för kejsar Karl V av
Öster-rike-Spanien. Smickrad av att kejsaren velat bliva hans gäst,
kastade ban under måltiden en dennes skuldsedel på tio millioner
floriner i elden. »Jag har fått mer än tillräcklig ersättning genom
den ära, Eders Majestät har bevisat mig i dag», sade han.
Men högmod går före fall, och detta besannades här. Under
religionskrigen led Antwerpen oerhört. Är 1585 blev staden belägrad
och efter ett tappert motstånd intagen av hertigen av Parma.
Genom alla dessa motgångar sjönk staden ned till en skugga av vad
den varit under sin glansperiod. Invånareantalet, som då stigit till
200,000, sjönk ned till 50.000. Genom Westfaliska freden stängdes
inseglingen till staden. Under dess välmaktstid hade inträffat, att
ända till 100 fartyg inseglat på ett enda högvatten. Nu hade dess
förnämsta inkomstkälla, sjöfarten, och med den handeln blivit
tillintetgjord.
Mot slutet av 1700-talet återvann Antwerpen en del av sin forna
makt. Napoleon I lade Belgien med Antwerpen under sig. Han
insåg dess betydelse både i freds- och krigstid. Säkert har han
varit betänkt på att göra staden till en stark örlogshamn. Till den
ändan påbörjade han stora dockanläggningar, och en av dockorna
bär ännu i dag hans namn. Platsen skulle bliva: »En laddad pi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
