Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
Till arbetets övriga grenar hörde husbesök bland den lilla
fast-boende svenska kolonien, som troget slöt upp omkring sin kyrka.
Dit hörde ock besöken av de sjuka, som vårdades å sjukhusen.
Där fick sjömansprästen genomleva stunder av glädje, av djupaste
allvar, av sorg. Under den tid vi behandla voro sjukdomsfallen
talrika. Ett år fick sjömansprästen följa 13 avlidna sjömän till
deras sista viloplats i främmande land.
Varje verklig präst lever ju med sin församling i glädje och
sorg. Men i särskild grad gör sjömansprästen det. På Rotterdam
göra många svenska båtar reguliära turer under flera år.
Visserligen är det en livlig omsättning av manskap, men somliga stanna
dock en längre tid ombord i samma båt. Därför kan det här i
någon mening talas om en »församling» i mera vanlig mening. De
och de båtarna höra till den. Han vet ungefär, när de kunna
väntas. Men en dag saknas någon av dem. Man väntar, hoppas, blir
orolig. Så får man visshet, kanske genom någon som räddats. Men
ibland får man ingenting höra om den hopplösa kampen för livet
ute bland brottsjöar. Havet har gömt allt och alla någonstädes i
sitt tysta, svarta djup. Som alla veta är malmfarten isynnerhet
från Narvik i hög grad riskfull. Den fraktfarten har kostat många
svenska fartyg och många käcka sjömäns liv. Särskildt gripande
var sorgebudet år 1913, att Sveriges största ångare »Malmberget»
blivit borta mecl man och allt. »Sent glömma vi den och dess
besättning, den kraftfulla kaptenen med det äktsvenska utseendet —
-alla de andra, befäl och manskap, 45 stycken. När vi i vår kyrka
hade minnes- och sorgegudstjänsten, märktes det nogsamt, att
Malmbergets bortgång varit ett slag, som tagit djupt. Gud hjälpe
våra sjömän, vårt i grunden präktiga folk i deras mödosamma
och farliga arbete!» Så skriver sjömansprästen i början av år
1914.
Vid slutet av det året började för sjömännen en tid fylld av
ännu större faror. Man måste beundra modet hos dem, som höllo
ut i arbetet och fortforo att kryssa sig fram bland minor och
lurande försåt, som på några ögonblick kunde sänka det stoltaste
skepp till botten.
För det svenska kyrkoarbetet i Rotterdam, som mer och mer
blomstrat upp, följde nu en tid av stillestånd. Besöken å
läsrummet t. ex., som visat en jämn ökning från 5,568 år 1910 till 9,558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
