Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
även från de friska sjömännens sida ha vi väl numera sällan orsak
alt klaga på förståelse och intresse för vårt arbete, och om våra
besökssiffror säga något, så är det väl att många fördomar mot
oss med åren försvinna, och att vårt arbete blir med varje år mera
förankrat i deras medvetande.»
Denna livliga redogörelse övertygar oss om, att verksamheten
i Rotterdam utvecklar sig på ett glädjande och för framtiden
hoppgivande sätt. Den säger oss ock, att för arbetet i denna
alltjämt tillväxande storstad behöves en aldrig tröttnande energi, som
ständigt är beredd till nya, friska tag.
Kiel.
Sedan lång tid tillbaka har Sverige haft förbindelse med denna
stad. Här må det vara nog att erinra om att Gustaf II Adolfs
moder Kristina av Holstein-Gottorp föddes i Kiel den 13 april
(»des morgens die Glocke kurtz vor 5 Uhren») 1573, och att
stamfadern i Sverige för det Holstein-Gottorpska kungahuset, Adolf
Fredrik, en tid var regerande furste därstädes.
I detta sammanhang intressera oss dock mera de förbindelser
av annan art mellan Sverige och Kiel samt trakten däromkring,
som började på 1860-talet och fortsatte under åtskilliga år
därefter. Då pågick nämligen en emigration i rätt stor skala av
svenska arbetare till Schleswig-Holstein. Är 1869 beräknades
dessa utvandrade svenskars antal till omkring 3,000. De lockades
ut av tyska agenter genom löften om höga löner, men då många
ej förstodo nödvändigheten av bindande kontrakt, kommo de i
agenternas händer och råkade ofta i nöd därute i främlingslandet.
Med detta för ögonen kunde ju de svenska konsulerna i Kiel
påyrka, att de tyska agenternas framfart isynnerhet i södra
Sverige måtte stävjas. Men de svenska myndigheterna funno
saken »icke till någon vidare åtgärd föranleda», och ofoget fick
fortgå. Emellertid ville klagomålen ej upphöra. Och på
sommaren 1884 väcktes den svenska allmänheten genom Ernst
Beckmans gripande artiklar i Stockholms Dagblad, senare utgivna i
bokform under titeln: »I tjänst hos främlingar. Svenska
utvandrare i norra Tyskland». Då kom ändtligen, den 28 nov. 1884, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
