Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DI A SPOR A VERKSAMHET
301
förberedande stadier ocb den egentliga
konfirmandundervisningen. Vi ha redan omnämnt, att man invid kyrkobyggnaden i
Boulevard Ornano förlade även ett par skolrum. Meningen var
att där inrätta en mönsterskola, ’som kunde bli förebild för franska
folkskolor. Vad skolmateriel o. d. beträffade hade ju Sverige på
den tiden hunnit vida längre än Frankrike, som dittills
försummat sitt folkskoleväsen. Klassrummen inreddes alltså på svenskt
vis och besöktes i början flitigt av franska skolmän. Men någon
svensk skola kom aldrig till stånd på den platsen. Dels lade
kyrkans avlägsna läge hinder i vägen, dels var man då ännu icke
rustad att börja en helsvensk skola.
Barnen fingo därför sin huvudsakliga undervisning i franska
skolor. Som bekant äro dock alla folkskolor i Frankrike
sekulariserade. Då detta genomfördes, fingo barnen en skolfri dag i
veckan, torsdagen, på det att de föräldrar, som önskade bereda sina
barn tillfälle till kristendomsundervisning, måtte på sagda dag
kunna anförtro dem åt av dem gillade religionslärares vård. I
praktiken har stadgandet stundom blivit illusoriskt, i det att mot
kristendomsundervisning ivrande lärare funnit anledning att
kvarhålla barnen i skolan också under fridagarna. Men i regel har
nämnda bestämmelse — som jämväl gäller högre skolor —
beredt kristendomens vänner utvägar att i någon mån giva barnen
kunskap om livets högsta och heligaste värden.
Alltså blev torsdagen också för den svenske pastorn en given
skoldag. Barnen samlades i hans hem. Stundom kunde gruppen
uppgå till ett 10-tal eller flera, ibland var antalet mindre. Den
kunskap, som hann meddelas, blev visserligen ofta i hög grad
bristfällig. Men barnasinnet är öppet och mottagligt, och
sanningar som i detsamma utsås kunna, även om kunskapsmåttet är
ringa, bliva till ledstjärnor för livet. Men då man får att göra
med barn, som hållits utanför kristendomens rika lustgård, så
inser man, vilken välsignelse det ligger i att barnaskolan meddelar
en god kristendomskunskap och vilken förlust de unga lida, som
ej fått åtnjuta denna förmån.
Till belysning av det sist sagda kunde många exempel anföras
just från Frankrike och jämväl från vår kyrkliga verksamhet i
Paris. Vi välja ett ur 1895 års ämbetsberättelse. Pastor
Söderblom meddelar där, att tvenne fransktalande barn av svensk na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
