Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•306
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
Å andra sidan var det skedda en nödvändig förutsättning för att
företaget skulle komina framåt. Hellre de största ansträngningar
än en trött, resultatslös på stället marsch. Församlingen hade
dömt sig själv till årslång hemlöshet, men den gjorde det i tro
att målet skulle uppnås och i det fasta beslutet att kämpa sig
fram till detsamma.»
Äter fick nu församlingen åtnjuta gästfrihet i den gamla Eglise
de la Rédemption, där verksamheten börjat år 1877. All den
välvilja, den svenska församlingen fick röna under dessa
hemlöshetens år från det franska lutherska konsistoriets sida liksom
från pastorerna ocli kyrkorådet i sagda kyrka, skall säkert aldrig
glömmas.
Stundom höllos gudstjänsterna i en mindre luthersk kyrka i
Batignolles. I dess rymliga församlingssal höllos ock ofta
församlingsaftnarna. Stundom förekommo föredrag och samtal på Kr.
föreningens av unge män lokal, en efter 1905 bildad svensk
föreläsningsförening samlades i ett café, skol- och
konfirmandundervisning utfördes i pastorns hem o. s. v. Verksamheten kunde på
detta sätt omöjligen vinna den samlade kraft, som är så
nödvändig i en utlandskoloni. Mer än en gång fick man där besanna vad
den gamle fiskaren på Skagen lär ha yttrat: »En präst utan kyrka
är som en fiskare utan båt. Vad kan en sådan uträtta?»
Den egna kyrkan fanns i hoppet. Småningom arbetade man sig
fram mot dess förverkligande. Sedan ett förslag att inköpa en
fransk klosterkyrka lyckligtvis bragts ur världen, inköptes år
1908 en tomt vid Rue Guyot, nära Parc Monceau. Ritningsförslag
till det nya byggnadskomplexet uppgjordes av arkitekten G. A.
Falk. Den 21 maj 1910 beviljade riksdagen 125,000 kronor till
kyrkobygget och den 26 juni 1911 kunde ändtligen grundstenen
till det nya templet nedläggas.
Företaget hade nu vunnit allt flera vänner både inom och utom
kolonien. Bland de förra må särskildt nämnas Kungl. Maj.ts
dåvarande minister i Paris, greve A. F. Gyldenstolpe, och hans
grevinna; vidare generalkonsuln G. Nordling, grosshandlaren E.
Jensen, sjukgymnasten A. Boberg och flera andra. Ekonomiskt
fördes byggnadsfrågan i hamn genom det redan nämnda
statsanslaget, vartill kommo många frikostiga gåvor från enskilda i
hemlandet, samt genom ett basarföretag, som igångsattes av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
