Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•326
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
manderätten över lokalerna i fråga. Saken var av stor vikt, ty i
perspektivet skymtade tillställningar, som ej gärna kunde tillåtas
i en församlingskyrkan tillhörande lokal. Den inslagna vägen var
tydligen icke framkomlig. Därför beslöt kyrkostämman i
november 1908 att taga insamlingen i egen hand, varav följde att endast
församlingen skulle äga att bestämma över kyrkobyggnadens
användning.
Emellertid önskade man ett ritningsförslag till ny kyrka och för
detta ändamål anordnades en pristävlan. Första priset i denna
erövrades av arkitekten Wahlberg för ritningsförslaget »Svea».
Medel hade under tiden insamlats från olika håll. Är 1909 utsände
kyrkorådet ett väl motiverat upprop under rubrik: »Vi behöva en
svensk kyrkobyggnad i Berlin». Däri relateras kyrkoarbetets
historia och dess många olika grenar uppräknas. Tillika påvisas,
vilka svårigheter det medförde att vara beroende av förhyrda
lokaler. Det behövliga beloppet beräknades till 250,000 mark.
Den livaktighet och utvecklingsmöjlighet, verksamheten dittills
visat, var det kraftigaste stöd kyrkorådet kunnat framhålla för sin
vädjan. Emellertid hade kyrkorådet icke kunnat förutse, att
ögonblicket för uppropets utsändande var olyckligt valt. Det året
inträffade nämligen i Sverige storstrejk med följande depression och
allmän olustkänsla. Resultatet blev därför föga lysande.
Större framgång rönte man år 1911. Då bildades i Stockholm
på H. M. Drottningens initiativ en centralkommitté för insamling
av medel till en svensk kyrkobyggnad i Berlin. Ordförande i
denna kommitté blev riksmarskalken, greve L. Douglas. Till
sekreterare och kassaman utsågs pastor Fr. Sebardt, som sedermera
blev innehavare av pastorsbefattningen i Berlin. Subkommittéer
bildades på andra håll i hemlandet, och insamlingslistor utsändes.
Allt såg lovande ut, då kriget utbröt och omintetgjorde det
planerade bygget. Man släppte visserligen icke frågan ur sikte;
insamlingen fortsattes alltjämt, men på grund av de oerhört
stegrade priserna på byggnadsmaterial och de höga arbetslönerna
kunde inga beräkningar stå sig. År efter år måste företaget
uppskjutas; det var tydligen ingen lätt sak att under sådana tider
uppföra en dyrbar kyrka.
Omsider fann man det fördelaktigare att inköpa någon tomt
med en större villa, som kunde ombyggas till församlingshus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
