Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DI A SPOR A VERKSAMHET 329
Kyrkan invigdes den 18 juni 1922 av ärkebiskop Söderblom i
närvaro av överhovpredikanten D. Dryander m. fi, Den
högtidsdagen skall sent glömmas av svenskarna i Berlin.
Pastor Gunnar Helander tillträdde den 1 maj 1913
kyrkoherdeämbete i Sverige. Hans arbete hade varit nitiskt ocli välsignat,
och flera av hans uppslag efterföljdes i andra
utlandsförsamlingar. Arvet övertogs, såsom förut antydts, av pastor Fredrik
Sebardt. Det var rikt, men krävde mycken möda, isynnerhet den
viktiga fråga, vars slutliga lösning vi nyss omtalat. Vi skola nu
meddela något om det arbete, som under bela tiden fortgått efter
flera linjer. —
Det innersta och viktigaste i verksamheten förblir alltid
gudstjänstlivet, samlandet av landsmännen omkring predikstol och
altare. Man får dock i en utlandsförsamling icke vänta sig talrika
kyrkomenigheter. I regel får man vara glad över den trogna
kärna, som småningom bildar sig. Vid högtidligare tillfällen: en
julotta, en Gustaf Adolfs-högtid e. d., kan kyrkan fyllas lill
trängsel. Men detta är undantag. Så var det också här. Många av dem
som av olika orsaker ej kunde eller ville komma till kyrkan
nåddes dock av något livets ord vid andra tillfällen. Så t. ex. höllos
bibelstunder i pastorns hem, särskildt avsedda för unga kvinnor.
På måndagarna öppnades prästrummet för allmänna
mottagningar, kallade »plättaftnar». Dessa blevo synnerligen omtyckta
och genom dem lärde många landsmän känna och värdera sin
pastor. För de unge männen anordnades på K. F. U. M:s
skandinaviska avdelning bibelsamtal och aftonunderhållningar.
Likaledes bildades en kristlig förening av unga kvinnor, som leddes av
de skandinaviska prästerna och deras fruar gemensamt. Detta var
det enda gemensamma arbete, som överlevde år 1905.
Tvenne verksamhetsgrenar fingo i den svenska Berlinkolonien
särskildt kraftig utveckling, den ena var deri svenska skolan.
Tanken på svensk skola i förbindelse med
kyrkoverksamhet utrikes var ingalunda ny. Den stod på dagordningen
i början av 1700-talet i London, på 1870-talet i Paris och
likaledes vid kyrkoarbetets upptagande i Kiel. Vid alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
