- Project Runeberg -  I hamnar och storstäder /
331

(1926) [MARC] Author: Carl Renström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DI A SPOR A VERKSAMHET

331

Det ovan skildrade arbetet var dock blott början. Riktig fart
fick det, sedan man kommit på den idén att under
sommarferierna sända de svenska barnen hem till det sagoland, om vilket de
under de där roliga undervisnings-sång-lekstunderna, som
benämndes »svensk skola», hört berättas. Man började med några
få, endast 7 barn. Och då gräto de tyskfödda mammorna över
sina små. Ty vem kunde veta, vad det skulle bliva av dem
däruppe i landet vid Nordpolen! Men de kommo tillbaka och
berättade underbara ting om sin sommarferie. Och nästa år var skaran
av barn, som med glädje styrde färden mot Nord, mer än
tredubblad och den ökades ytterligare. År 1912 t. ex. sändes 45 barn
till Sverige. Visst gräts det fortfarande på Berlins
järnvägsstationer, då de svenska barnen hurrande gåvo sig iväg, men tårarna
runnö endast från de småttingars ögon, som ej fingo följa med.

Naturligtvis fick undervisningen om Sverige ett helt annat liv
och intresse, när barnen själva sett och lärt älska detta land och
ej längre räknade det som ett främmande, utan som sitt egei. En
annan viktig följd hade skolan och Sverige-resorna med sig: Hos
de svenskfödda bland föräldrarna vaknade åter den kanske
inslumrade fosterlandskärleken till liv, ocli den svenska
kyrkoverksamheten fick för hemmen en belt ny betydelse och vikt. Den
som kan vinna barnen finner ofta genom dem väg till
föräldrarnas hjärtan.

Den andra i Berlin nyupptagna verksamhetsgrenen var de
svenska aftnarna. Namnet angav, att dessa möten komme att
läggas på en bred, folklig och övervägande kulturell basis. Vad som
förekom var föredrag över skilda ämnen, sång, fritt och otvunget
samkväm och ett kraftord till sist. I Berlin vistas ju varje år ett
flertal svenska sångare och sångerskor och dessutom ofta svenska
vetenskapsmän m. fi. Det var därför lätt att få dugande krafter
för dessa aftnar. De måste från början ha anordnats och ledts
på ett förträffligt sätt, ty tillslutningen blev synnerligt god, och
de visade sig ha kraft att fortleva.

De svenska aftnarna blevo ett betydelsefullt led i svenskhetens
bevarande, ty det som spelades, sjöngs eller i tål skildrades skulle
vara svenskt. Därtill blevo de ock ett led i kyrkoarbetet. Ty den
som känt sig få någon behållning från en afton i den svenska
salen, hade sedan lättare att finna vägen till kyrkan bredvid ocli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:54:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihams/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free