- Project Runeberg -  I Hvitavall. Visor och sagor / I. /
15

(1895) [MARC] [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag undrar,» sade Per, »om det är någon af de andra pojkarna, som har dragit upp den där store
aborrn, som jag tre gånger nästan haft på kroken!»

»Det undras mig,» sade Brita, »hur det nu är med den lille hvite kycklingen, som de ändra hackade
så mycket på! Nu har han väl ingen, som fredar sig!»
Så satt Brita en dag och sjöng sakta för sig själf:

»Det är långsamt att vara långt borta,
långt borta från Sviruiarns strand!
Och hvad äta de nu, de små pullor,
då ej de få korn af min hand?

Det är långsamt att vara långt borta,
långt borta från Svinnarns sjö!
Och hvad ligga de på, de små kalfvar,
då inte jag ger dem strö?»

»Kvivitt», hördes ett kvittrande vid fönstergallret, »hvem är det, som sjunger om Svinnarn här?»

Brita och Per hade lärt att förstå fåglalåt likaså väl som all världens tungomål, när de kysst de
förtrollade svanarna på hufvudet. Och Brita såg upp, när hon hörde detta kvittrande. Där satt en svala på
fönsterblecket och tittade in genom gallren med sina kloka svarta ögon. Brita kände strax igen henne: det
var en svala, som hade sitt bo under ladutaket vid Svinnarshult, och som senast i våras af Brita fått till
skänks hönsdun, när hon skulle göfa redet varmt och mjukt åt ungarna.

Svalan kände också igen Brita.

»Kan just helsa från Svinnarshult», sade svalan, »kom i går därifrån. Det började bli frostnätter
däruppe i Småland, så att vi beslöto oss i en hast för den stora höstflyttningen. Men hur kommer det sig att
ni äro här?»

Brita berättade hela historien.

»Jaså», sade svalan. »Då kanske det ändå var sannt, det som blåmesen påstod.»

»Hvad sade blåmesen?» frågade Brita.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free