- Project Runeberg -  I Hvitavall. Visor och sagor / I. /
16

(1895) [MARC] [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jo, han kom flygande så ifrig en morgon, ett par dar före den stora flyttningen. ’Vet du hvad, vet
du hvad’, kvittrade han.

’Nej, jag vet inte hvad’, sa’ jag.

’Där sitta en prins och en prinsessa fångna i Garpedansberget!’

’Åh pyttl’ sa’ jag. För jag vet, att blåmesen är lite dum och låter inbilla sig nästan hvad som helst.

’Jo, det är säkert’, sade blåmesen, de’ äro fångna hos röfvarna, som bo i hålan i Garpedansberget. De
bära inga prinsdräkter utan helt tarfliga kläder, men jag hörde själf den lille prinsen säga till sin syster:
Hvad månne konungen af Arabia land "skulle säga, om han såge sina barn diska tallrikar åt en röfvarhöfding!’»

’Du pratar’, sa’ jag till blåmesen, ’man ska inte tro allt hvad folk säger.’ Då blef blåmesen stött
och flög sin väg. Men han hade väl rätt ändå!»

Ja, nu visste då barnen hvar deras vänner befunno sig. Inte var det just roligt att tänka sig, att de
voro hos röfvare, men det var ändå en tröst att veta dem vara vid lif.

»Hvad sa’ mor Jansson, när hon märkte vi voro borta?» frågade Per.

»Ah, där blef stor uppståndelse i Svinnarshult», sade svalan. »Både mor Jansson och andra trodde, att
ni rymt er väg därför att hon varit så svår emot er. Och hon har gått och varit liksom lite ångerfull, och
det tycka alla på gården, att det har just gjort mor Jansson godt.»

»Ja», tyckte Per, »det kunde just vara rätt åt henne.»

»Men nu ska jag ut och fånga flygfän», sade svalan. »Adjö så länge! Kvivitt!» Och bort flög kon.

Ett par dagar därefter kom hon tillbaka.

»Kvivitt, här är jag igen», sade hon. »Nu har jag något märkligt att förtälja. När ni få er middag
i dag, så drick inte af den dryck, som är hälld i era bägare.»

»Hvarför inte det?» frågade barnen.

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/1/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free