Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var nu oktober månad, och nätterna voro mörka. Vid elfva-tiden på kvällen steg Yussuf med sina
krigare i land och tågade tyst och försiktigt, vägledd af Per och Brita samt åtföljd af Yoga, som nödvändigt
ville vara med, genom den mörka, susande skogen till hålan i Garpedansberget. Då de kommit till klyftan,
ställde Yussuf på hvardera sidan om den stora stenen, som stängde dess ingång, två jättestarka krigare.
Och på ett tecken af anföraren fattade de alla med ett snabbt och kraftigt tag i klippstycket och ryckte
det utåt samt läto det falla ned. I samma ögonblick sprungo Mendeli och Zendeli, som stått färdiga innanför,
ut till sina räddare. Och den trogna Yoga omfamnade dem och tryckte dem under glädjetårar till sitt hjärta.
Röfvarna ha vaknat, sprungit upp och fattat sina vapen. Men då de märka huru manstark och
väl beväpnad den skara är, som kommit för att anfalla dem, inse de, att det vore lönlöst att söka försvara
sig utan gifva sig fångna. Och när dagen gryr, sänder Yussuf dem bundna och bevakade af några soldater
till närmaste stad, där de sättas i fängelse — till stor glädje för hela trakten, som länge oroats af dem.
Medan man nu väntar på att den afdelning, som tågat bort med röfvarna, skall komma tillbaka,
besluter man att göra ett besök vid Svinnarshult. Per och Brita önska få tala om för alla pä gården, att de
ännu äro vid lif, och Mendeli och Zendeli vilja följa sina vänner. Äfven Yoga följer med.
Det lyckas i en bondgård få hyra en kärra och ett par hästar, och så åka de af till Svinnarshult.
Mor Jansson i Svinnarshult står ute på gården, bredryggad och kavat. Hon sätter händerna i sidorna
och ser utåt vägen, därifrån hon hör annalkande hästtraf. Nu känner hon igen de bläsiga hästarna från
Syllåker.
»Är det nu den lede Syllåkersbonden igen, som kommer för att helsa på far!» säger hon.
Men då kärran svänger in på gården, märker hon, att bakom skjutsarepojken sitter ett helt annat
sällskap än Syllåkersfolket. Per och Brita hoppa ur och komina fram och helsa på mor Jansson. De tycka, att
det är så roligt att vara här igen, att de nästan glömma bort, att morän förut varit hård emot dem. Och
2!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
