- Project Runeberg -  I Hvitavall. Visor och sagor / I. /
25

(1895) [MARC] [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yoga först af rätterna, så att den beskedliga negrinnan blir helt förlägen. Men prinsen och prinsessan taga
alls ej illa upp, utan skratta endast däråt.

Under middagen berättar Anders Jansson — det är mor Janssons man — att Svinuarsbo, en liten gård,
som ligger på audra sidan sjön, är till salu.

Då tänka strax Per och Brita på att det kunde passa bra för dem att köpa den gården för de pengar,
som de fått af kungen af Arabia land. Och så ro de allesammans efter middagen öfver till motsatta stranden.

Svinnarsbo är en sådan liten nätt gård, att barnen strax bli förtjusta i den. Brita springer omkring i
trädgården och tänker ut hvar hon skall sätta bönor och hvar hon skall plantera reseda och löfkoja. Och
ett hönshus skall hon också ha, och mor Jansson lofvar att ge henne den lille hvite kycklingen, som hon är
så glad åt. Och Per tar fram blanka guldpengar och lägger upp på bordet, och så är köpet afgjordt.

Så ror man tillbaka i kvällsstunden till Svinnarshult, och så taga konungabarnen och Yoga farväl för
att före natten hinna komma ombord på skeppet och tidigt nästa morgon kunna lyfta ankar och segla hem
till Arabia land. De omfamna sina vänner, stiga upp i Syllåkersbondens kärra och åka bort.

Och så blir där ett viftande och ett nickande på alla håll, tills vagnen svänger om vid vägkröken.

Mor Jansson knuffar sin gubbe i sidan.

»Den där svarta, du, hon var allt nå’nting redigt fint hon», säger mor Jansson. »Det var allt nå’nting
mera rejält med henne ärr med de där små.»

Ännu samma kväll flytta Per och Brita öfver sjön till sin lilla stuga. Och där ha de sedan så trefligt
och bra, som de nånsin kunna önska sig.

Allt emellanåt händer det i vackra ljusa kvällar, att de, som bo kring Svinnarns stränder, höra susande
vingslag högt uppe U skyn. Och de lyfta sina hufvuden och se två stora hvita svanar draga förbi. Och de
nicka åt hvarann och säga:

I llvitavall. i. 25 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free